Nu är det nära!
Det är helt tyst i min hjärna nu, alldelens bäck svart.. okej jag erkänner för det mesta är det väl så men det här är nätsan läskigt ! jag sommnade på svenskan idag, jag tror att jag håller på att bli utbränd. Varje gång jag säger det till min morsa skrattar hon åt mig och säger att det är inte utbrändhet jag lider av det är skolera. Jag kan inte koncentrera mej på någonting längre, dessutom skiter jag totalt i skolan! helt jävla fucking fullständigt.. Jag vet att jag låter självmords men just nu kämpar jag som ett djur för att klara skolan det ändå som driver mej framåt är tanken på lovet. Detta underbara,fridfulla härliga lovet.
Min bilkörning blir inte direkt bättre heller.. Jörgen höll på att garva ihjäl sig när jag körde i stan i dag. Han tyckte att jag såg livrädd ut haha ..jag är livrädd. Sen vart han allvarlig och sa att jag måste träna, jag gillar bättre när han är oseriös haha. Sen fick jag också träna att panik bromsa då höll han också på att skratta ihjäl sig för att jag "kastad med håret" hahah på ngt wierdo sätt.
Spoekstig på fredag YES
(eller?)
